Evästeet
EvästeetLinkki avautuu uudessa välilehdessä
Säräisniemi kyrka
Pekka Asikainen
Säräisniemi kyrka är en korskyrka som stod klar 1781 och som har sittplatser för ungefär 500 personer. Kyrkan är en populär vigselkyrka och ligger i det vackra landskapet i det gamla kommuncentrumet Säräisniemi i Vaala, ett stenkast från Ule älv. Kyrkan är kall om vintern men kan vid behov värmas upp för olika förrättningar. Av tradition hålls i kyrkan gudstjänster på självständighetsdagen, juldagsmorgonen, långfredagen och de stupades dag. Även på sommaren hålls några gudstjänster i kyrkan. Bredvid kyrkan finns en kyrkogård och hjältegravar.
Träkyrkan började byggas hösten 1768 och arbetet fortsatte våren 1769. Enligt den muntliga traditionen byggdes kyrkan av Jaakko Suonperä. Myndigheterna stoppade bygget sommaren 1769, eftersom Säräisniemiborna saknade de ritningar som krävdes för bygget och som skulle ha godkänts av landshövdingen och domkapitlet. Arbetet återupptogs först 1779, och kyrkan stod slutligen klar 1781. Som ny var kyrkan en snedtimrad korskyrka med rundvälvda fönster och dörrar. En del av den östra korsarmen hade avskilts till sakristia med en mellanvägg. De rödmålade ytterväggarna var belagda med stående panel. Kyrkan hade ett spåntak. Över takets korsmitt fanns en liten takryttare i form av en tornspira. År 1839 skaffade man med insamlade medel till kyrkan en tvådelad altartavla målad av J.G. Hedman. Övre delen föreställer Jesus på korset och nedre delen är en miniatyr av Leonardo da Vincis verk Nattvarden.
Förändring genom åren
Jarmo Korhonen
I den totalrenovering som planerades av länsarkitekten Julius Basilier och genomfördes av Samuli Tuoriniemi 1897–1898, byggdes den av Jaakko Suonperä planerade kyrkan ut med en sakristia mot öster och vestibuler i väster och söder. Takryttaren revs. Suonperäs allmogestil ersattes med en nygotisk stil anpassad till träkonstruktioner som förespråkades av Basilier. Stilen är särskilt framträdande i fönstrens och ytterdörrarnas bågar och i takgavlarnas form. Till övriga delar är pilasterna och de övriga utsmyckningarna allmänt klassicistiska. Kyrkans innerväggar försågs med panel och ytterväggarna brädfodrades med liggande panel. Tramporgeln från Kangasala orgelfabrik, som skaffades till kyrkan 1929, ersattes först 1964 med en Baldvin-elorgel med 34 stämmor som installerades i den norra korsarmen. Nuvarande orgel med 7 stämmor förvärvades begagnat 2016. Vintern 1959–1960 installerades cirkulerande oljevärme i kyrkan.
Det gamla spåntaket från 1770-talet bedömdes vara i dåligt skick och revs sommaren 1952. Spåntaket ersattes med röda eternitskivor som inte motsvarade stilen i den värdiga 1700-talskyrkan i trä. Då taket upprepade gånger gick sönder och började läcka till följd av expanderad is och snö, beslutade församlingen i slutet av 1977 låta bygga ett nytt spåntak. Inför kyrkans 200-årsjubileum 1979 byggde Taisto Ali-Tolppa från Ikalis med sitt arbetslag på sju veckor ett nytt spåntak till kyrkan av spån som tillverkats av Eino och Hilkka Tolonen från Vaala.
Klockstapelns skeden
Klockstapeln stod klar 1793 efter ritningar av länsbyggmästaren Jacob Rijf (1753–1808). Det försågs med ett spåntak precis som kyrkan, men i den ovannämnda totalrenoveringen 1952 ersattes det med ett plåttak. Den äldre klockan är från 1785, den andra skaffades 1870. Den äldre klockan har gjutits av Gerhard Meyer och bär den finska inskriptionen: "Koska Gustavus oli Ruotsin valtakunnan kuningasna, Herra Ridari Joh. Fredr. Carpelan Maaherrana, herra Jacob Hartman Hippakunnan Pispana ja Magister Gust. Reinh. Appelgren seurakunnan kappalaisena on tämä kello Säräisniemen kappeli seurakunnalta ostettu. Tulkaat, kumartakaat, ja polvillanne langetkaamme ja maahan laskekaamme Herran, meidän luojamme eteen." Ännu i början av 1900-talet ringde man i klockorna genom att trampa igång dem, vilket lär ha resulterat i att hela klocktornet vajade.