Hyppää sisältöön

Utajärvi kyrka

Utajärvi kyrka

Painotalo Varteva

Utajärvi kyrka är kyrka för den evangelisk-lutherska församlingen i Utajärvi och ligger väster om Utajärvi kommuncentrum i närheten av riksväg 22 på södra sidan om Ule älv. Uleälvsdalen hörde från slutet av 1400-talet till början av 1600-talet till Limingo, då området införlivades med Uleåborgs församling. Området sträckte sig från havet till Ule träsk, till dess att ett område efter ett annat lösgjorde sig och bildade fristående församlingar. Allt sedan kapellförsamlingen i Muhos inrättades på 1630-talet hörde Utajärvi till Muhos, men i början av 1760-talet blev Utajärvi en kapellförsamling underställd Muhos församling. Utajärvi blev självständigt år 1886 – i praktiken dock först 1899, då den första kyrkoherden i Utajärvi, Erik Pesonen, tillträdde sin tjänst.

Under första hälften av 1760-talet pågick ett livligt kyrkligt byggande i Utajärvi. Kyrkan färdigställdes 1762, prästgården 1763 och klockstapeln 1764. Vi kan föreställa oss vilket arbete det innebar för bönderna, som fällde sina ståtligaste träd till förmån för de kyrkliga byggnaderna. Men entusiasmen var stor. Det var nödvändigt att få en egen kyrka. Predikostugan i Torvenniemi (nuvarande Postilanniemi) från 1600-talet räckte inte längre till. I samband med biskop Mennanders biskopsvisitation i Uleåborgs kyrka den 10 februari 1760 behandlades en anhållan av bönderna i Särkijärvi, Juorkuna, Vuotunki, Sanginjärvi, Niska, Ahmas och Utajärvi om att på egen bekostnad få uppföra ett kapell i Utajärvi. Böndernas talan fördes av Matti Roininen, sannolikt den drivande kraften bakom kyrkbygget, som även förde bok över dagsverket och övervakade bygget. När man i Karahka by i grannsocknen Ylikiiminki hittade en välrenommerad mästare, Heikki Väänänen, mer känd som ”Karahka Väänänen”, fick kyrkoprojektet vind i seglen. Redan innan man fått det officiella bygglovet hämtades byggtimmer och sten till platsen.

Blockpelarkyrka med torn i väst

Stilmässigt är Utajärvi kyrka en blockpelarkyrka med torn i väst. I hela världen finns endast 12 sådana kyrkor; av dessa 11 i Finland och en i Sverige. Utajärvi kyrka är den tredje yngsta av dem. Kyrkans arkitekt är inte med säkerhet känd. I närheten av kyrkan reser sig en elegant klockstapel – Heikki Väänänens (f. 8.7.1724 i Karahka by, Ylikiiminki) mästerverk. För den som beundrar rena linjer och den gamla timmerbyggkonstens finess finns det mycket att se i Utajärvi kyrka med klockstapel. Reservera alltså gott om tid för att utforska helheten och studera de små detaljerna. Det är fråga om en hantverkskunnig bondes uppfattning av kyrkans innersta väsen. Detaljerna skvallrar om de utsökta hantverksfärdigheterna. I timmerstocken syns ännu spår av den gamla täljyxan.

Utajärvi kyrka

Painotalo Varteva

År 1894 förändrades Utajärvi kyrkas exteriör och interiör fullständigt under ledning av länsarkitekten Julius Basilier. Man ville ha en ”ståtligare” kyrka. I enlighet med den dåtida byggstilen omvandlades kyrkan i nygotisk stil och den ursprungliga skepnaden utplånades för nästan 80 år. I samband med en totalrenovering 1970–1971 återställdes interiören och exteriören i enlighet med den ursprungliga stilen. Även 2009 gjordes reparations- och ombyggnadsarbeten inuti och utanför kyrkan. Den renoverade kyrkan i Utajärvi återinvigdes av biskop Samuel Salmi i samband med biskopsvisitationen den 17 januari 2010.

Konst i Utajärvi kyrka

Den ursprungliga altartavlan i Utajärvi kyrka härstammade från 1838 och föreställde Jesu uppståndelse. Den hade målats av hemmansägaren Jakob Wallin från Koistila gård i Laitasaari by, Muhos. När kyrkan byggdes om 1894 brann den ursprungliga altartavlan upp i samband med branden i en ladugård på Siira gård, dit den hade flyttats undan renoveringen. Kyrkans nuvarande altartavla har målats av konstnären Olli Miettinen (1899–1969) år 1949 med samma motiv som Wallins ursprungliga tavla. Motivet är ”Jesu uppståndelse”. Tavlans motiv grundar sig på Piero della Francescas fresk Uppståndelsen, som finns i Sansepolcro kyrka i Mellersta Italien. Kyrkans orgel är från 1981 och den andra i ordningen. Den mekaniska orgeln med 15 stämmor har tillverkats av Tuomi orgelbyggeri i Sotkamo. Den tidigare orgeln med 9 stämmor hade skaffats från Tulenheimos fabrik i Kangasala år 1928. Den förgyllda foten i barockstil till timglaset som hör till predikstolen är troligen kyrkans äldsta föremål. Den donerades kring samma tid som kyrkan byggdes och härstammade från den träkyrka som tidigare stod på Uleåborgs domkyrkas plats. Timglasets stomme pryds av gotiskt profilerade kolonnetter som är typiska för 1700-talet. Timglaset har antagligen inte ursprungligen hört till foten. Lampetterna är från 1762, 1763 och 1770. De två 16-armade trä-/järnljuskronorna köptes 1779 av bonden Antti Nikkilä från Siikajoki. Den sexarmade mässingskronan i barockstil köptes 1780 av bonden Pietari Halonen. I kyrkan finns även en ursprungligen 30-armad ljuskrona från 1880 som tillverkats till minne av storfurste Alexander II:s 25-åriga regenttid. Den ursprungliga predikstolen, bänkarna och den fasta korinredningen i kyrksalen förnyades i samband med de större omändringarna 1894.

Ljusstakarna har donerats av församlingen i svenska Vänersborg, Utajärvis fadderförsamling. De härstammar troligen från en grekisk-katolsk kyrka. En enarmad lampett i mässing härstammar från kyrkans byggår 1762, då även det första föremålet bokfördes bland kyrkans inventarier, nämligen en likbår i trä. År 1763 införskaffades ett rött kläde som förhänge runt predikstolen och som altarkläde. De avfördes från inventarieförteckningen först 1895, vilket innebär att de användes i sammanlagt 132 år. I det övriga gamla inventariet i kyrkan ingick bland annat en finsk bibel och två finska psalmböcker, tre kistor, en dopskål och en nattvardsbägare i koppar, en siffertavla, en mässhake från 1775 samt en nattvardskalk och en paten i silver från 1778. Den historiskt viktigaste möbeln i kyrkan är antagligen det kyrkskåp som tillverkades av bonden Jaakko Kukkonen från Ahmas år 1778. Bevarats har även en skampåle med sex hål ämnad för tre personer. Ryan i Utajärvi kyrka bär namnet ”Onnenpäivä” (Lyckans dag) och har designats av Laila Karttunen. Vigselryan donerades till kyrkan av bondkvinnor i Utajärvi den 7 september 1958. Kyrkan fick nya kyrkotextilier i fyra olika färguppsättningar år 2000. Till varje liturgisk färg (grön, röd, vit och violett) hör ett altarkläde, två bokdukar, en mässhake två stolor och en kalkduk. Kyrkotextilierna har designats av textildesignern Sirkka Kukkohovi. Vävnings- och sömnadsarbetet gjordes i huvudsak som talkoarbete av de hantverkskunniga kvinnorna i Utajärvi.

Förändring genom åren

Klockstapeln hade genom åren bevarats i sin ursprungliga form. Av kyrkklockorna i klockstapeln är den äldre från 1763 och har gjutits om 1768. Den nyare och större klockan som används i dag köptes 1945. Kyrkans och klockstapelns ritningar har inte hittats – om de någonsin ens funnits – men församlingen lyckades med expertis av professorerna Lars Petterson och Esko Järventaus återställa kyrkan i närapå ursprunglig skepnad. Detaljerna varierar givetvis, men helheten motsvarar kyrkan från 1762. Detta Herrens hus, med sitt enkla och stilrena väsen, har plats för sammanlagt 320 åhörare. Kyrkan är öppen under gudstjänster och evenemang. På kyrkans gård finns en hjältegravgård, ett hembygdsmuseum och en gammal tjärbåt. En vandringsled som upprätthålls av Utajärvi kommun löper förbi kyrkan och hembygdsmuseet.

Kyrkogården och hjältegravarna

På Utajärvi kyrkogård finns en begravningsplats med 109 hjältegravar. På de övriga begravningsplatserna i Utajärvi vilar tio stupade. Hjältegravsområdet och minnesstatyn har planerats av arkitekt Uki Heikkinen och reliefen har skulpterats av akademikern Oskari Jauhiainen. Statyn avtäcktes söndagen den 20 augusti 1950. Statyn har rests till minnet av de soldater som stupade i vinter- och fortsättningskriget. Minnesstenen med sitt kors är av ljusgrå granit. Den finstilta texten är sandblästrad. Mittstenen pryds av en djuprelief med en soldatfigur: en soldat i snödräkt på sin vaktpost i vinternatten. Den bakomliggande muren har gjutits i betong och belagts med svart fyllit från Ylipaakkola. Minnesstenen pryds av den finska texten:

Emme itsemme vuoksi taistelleet
emme kunnian tähden kaatuneet
me tahdoimme maatamme puolustaa
kotikontua suojata Suomenmaan
me elämme
kun elää Suomi.

Bredvid hjältestatyn på Utajärvi kyrkogård står ett monument till minnet av de stupade i Karelen. Monumentet av röd granit pryds av en relief med en gammal man som spelar kantele samt av Karelens vapen. Monumentet avtäcktes hösten 1958. Monumentet bär följande inskription på finska: "On täällä usein kanteleet pajuissa murheen riippuneet" och "Karjalaan jääneiden vainajien muistolle pystytti Utajärven Karjalaiset 1958".

Mera bilder av Utajärvi kyrka >>

Panorama >>

Musik >>