Evästeet
EvästeetLinkki avautuu uudessa välilehdessä
Rokua nationalpark
Wikipedia Commons
Rokua nationalpark ligger i Muhos, Utajärvi och Vaala kommuners område i Norra Österbottens landskap. Parken grundades 1956 i syfte att bevara de värdefulla biotoperna och terrängformationerna längs Rokuanvaara ås. Parken är särskilt känd för sina orörda, karga moar och terrängformationer som bildats under istiden. Rokuavaara åssträckning bildades i slutet av den senaste istiden, då det strömmande smältvattnet förde med sig stora massor fin marksubstans som avlagrades på platsen. Utmärkande för landskapet i Rokua är lavhedarna, tallskogen och dödissjöarna.
I nationalparken finns märkta vandringsleder, en kåta, en eldplats och informationstavlor. Vandringslederna förenar nationalparken med inkvarterings- och turistinformationstjänsterna i området. Man kan vända sig direkt till företagen i området för att höra sig för om olika inkvarteringsalternativ. Trädbeståndet i parken domineras av tallskog och fältskiktet av lavar och ris, medan arterna i buskskiktet i stort sett saknas. Rokua nationalpark har en areal på 15 kvadratkilometer. Parken omfattar den mest värdefulla delen av Rokuanvaara åssträckning. Rokuanvaara är en del av en åsformation som sträcker sig från Ilomants vid finska östgränsen till Karlö utanför Uleåborg.
Rokuanvaara
Jarmo Korhonen
Rokuanvaara ligger i Muhos, Utajärvi och Vaala kommuner i Norra Österbottens och Kajanalands landskap. De tre kommunerna i området utvecklar turismen i Rokua i samarbete med inkvarteringsföretagen i området och Forststyrelsen. Rokua hör till helheten Rokua Unesco Global Geopark tillsammans med Ule älvdal och Niskanselkä i Ule träsk. Målen i Geopark-nätverket är geologiskt unika objekt där geologin är en viktig del av turismen och undervisningen.
Kejsarvägen andas historia
Kejsarvägen, som löper längs södra gränsen av Rokua nationalpark, är en del av den gamla trafikleden mellan Uleåborg och Kajana. Röjningen av vägen påbörjades i samband med uppförandet av Kajana slott. Kejsarens väg byggdes för att förena slotten i Kajana och Uleåborg, och en viktig motivering var att försvara riket. Vägen har löpt från Uleåborg till Säräisniemi på västra sidan om Ule träsk och vidare mot Kajana över Ule träsk, antingen med båt eller över isen. Kejsarvägen blev färdig på 1610-talet och användes av soldater, tjänstemän och handlande. Även posten från Viborg till Uleåborg transporterades längs Kejsarvägen. Större varuleveranser fraktades trots vägen ofta längs Ule älv.
Kejsarvägen har uppkallats efter den ryska tsaren, kejsar Alexander I. Det var meningen att ryska tsaren under sitt besök i Finland 1819 skulle färdas längs vägen på sin resa mellan Kajana och Uleåborg. På grund av en plötslig höststorm måste dock resplanerna ändras. Däremot färdades Sveriges och Finlands kung Gustav II Adolf längs vägen vintern 1622 när han skulle ta sig från kriget i Livland via Viborg till lantdagen i Stockholm. Den sedvanliga sjövägen över Finska viken var naturligtvis frusen på vintern och den bästa, om inte enda, landvägen från Viborg till Stockholm löpte via Nyslott, Uleåborg och Haparanda. Vägen har en gång i tiden också kallats Kungsvägen efter den svenska regenten.